På tåget. Jag blir fascinerad över de ställen som folk bosätter sig på, verkligen. Jag lämnade just av några grejer till min bästa Thea som under sitt gapyear nu efter studenten jobbar i Geilo 793 meter över havet där de fortfarande har snö, och jag är verkligen fascinerad över att folk bor här. Jag saknar henne. 

Klockan är 02.29 och jag sitter på ett tåg som smidigt glider över både glaciärer och dalar och jag tryckutjämnar som en galning. Amanda sover i stolen framför mig och alla runt omkring mig snarkar lätt, och jag vaknade nyss för att ge en kram och lite grejer till Thea, och nu kan jag inte somna om. Än är det 3 timmar tills vi kommer till Oslo, men trots att det finns bättre sömnförhållanden är jag glad att jag sitter på ett tåg och inte på Bergen AirPort med mina co-years.

Utanför är det trots att det är över midnatt inte mörkt, och för 10 minuter sedan sträckte sig glaciären ut sig framför mig, men nu har vi nått trädgränsen. Vilken natur! Och snö i juni! Slå det, va, Sverige! 

Så, om 3 timmar når vi Oslo var jag, Amanda, Amanda och Alexis har 40 minuter på oss att köpa frukost innan tåget mot Stockholm avgår. Jag kommer inte att ha fått så mycket sömn när jag 13.20 idag når Centralen. Hu. Men det känns bättre och bättre att komma hem, det ska bli obeskrivligt skönt att komma hem och ladda batterierna. Du kan inte föreställa dig hur skönt det ska bli. Men först ska jag klara av denna tågfärden.