Jag har bestämt mig - engelska känns bara inte tillräckligt personligt för mig, det är inte det språket som är jag i det här sammanhanget. Jag försökte, men det får nog bli svenska i alla fall. 

 

Jag ligger på mitt rum på andra våningen i vårt lilla märkligt formade hus i det motsägelsefulla område som kallas Financial District. Jag säger motsägelsefullt eftersom denna del av Market Street (San Franciscos huvudgata som delar Uptown San Francisco i två delar) har den tätaste befolkningen av hemlösa i hela San Francisco, samtidigt som både Uber och Twitter har sina huvudkontor tvärs över gatan från vårt hus. Det märkliga är alltså att några av de rikaste människorna på vår planet delar gata med de som inget har över huvud taget. Men jag antar att det är USA i ett nötskal. Jag har ett av de fönstren som vetter ut mot Market Street och det är liv och rörelse dagen och natten lång. Jag har börjat med öronproppar om nätterna för att slippa de ihärdiga tutandena (kan inte folk bara sova på nätterna?). 

 

Market Street är en av de längsta gatorna i San Francisco och börjar (sett utifrån numreringen på sidogatorna) vid Embarcaderos Ferry Building och skär diagonalt genom staden tills den når the Castro District och Twin Peaks och där tvingas snirkla omkring lite. Gatan går så genom Embarcadero, Financial District, South of Market (SoMa), Tenderloin, Civic Center, the Mission District och når så the Castro. Sett från en som inte har ett särskilt bra lokalsinne är Market Street den ultimata utgångspunkten att navigera från. Vill du till Target? Gå uppför Market Street tills du kommer till 5th Street, gå ett kvarter söderut till the Mission Street och du är framme. Safeway? Gå fem kvarter österut på Market Street. Bank of America? Österut, ett kvarter. Det berömda Mission District? Följ Market Street ett par kvarter österut och vik sedan söderut och du är där. Alla vägar är så raka och det är rena drömmen för lilla mig. Borta är dagarna med Google Maps - det är bara att följa Market Street tills du hittar önskad sidogata och sedan gå rakt till destinationen. 

 

Man kan dock inte säga att Market Street är den trevligaste vägen att vandra då lukten av kiss, ruttnande mat och spyor dyker upp här och där längst vägen. Jag, europeisk som jag är, förstår inte hur man som stad kan tillåta att ens absoluta huvudgata som är centrum för många av världens ledande IT-företag kan få se ut så. Men så är jag ju också europé och borde inte uttala mig om ärenden som USA uppenbarligen har under kontroll. Sarkasm av. Det ska dock inte sägas att Sverige inte också har mycket att jobba på när det gäller hemlöshet och gaturenhet, men det ser i alla fall bättre ut. 

 

Till San Franciscos försvar ska sägas att det finns många som försöker att göra någonting åt denna ökade mängd av hemlösa, men sedan finanskrisen 2008 har det bara blivit värre. Katie påpekade också att eftersom Californien har ett så mycket trevligare klimat än storstäderna på östkusten, kommer många som inte har ett hem hit, samt eftersom att San Francisco ändå spenderar mer pengar än andra ställen i USA på att bekämpa hemlöshet. Detta är helt klart en trixig situation som jag tror att vi kommer att prata mer om när skolan faktiskt börjar.

 

Det var så min reflektion över gatan där jag nu huserar, och det blir intressant att utforska denna komplexa och intressanta gata mer under året.