Av någon anledning gick jag idag tillbaka och kollade på inläggen jag skrev i augusti när jag precis hade kommit hit och llt var nytt och ovant. Det är sorgligt hur mycket av min svenska jag har tappat sedan dess, och då pratar jag inte om vardagsspråket eller vanliga ord, utan om det där lilla extra jag hade innan. Vad har hänt med alla de fina orden och liknelserna jag slängde mig med innan? De är borta och jag kan liksom inte fånga dem när jag sätter mig ner vid tangentbordet och försöker skriva, de försvinner och kvar blir det där platta och ihåliga språket man pratar till vardags. Jag ser ju varje gång jag skrivit någonting hur mycket meningsbyggnadsfel som har börjat dyka upp, hur många ord som ser ut att fattas eller inte höra hemma i meningen de blivit tilldelade. Jag brukade vara så bra på att sväva ut och skriva i böjlande meningar, och allt jag nu kan rapa ur mig är det allra enklaste av svenskans magnifika vokabulär. Det är frustrerande att känna hur mitt modersmål bokstavligt talat glider mig ur händerna ju längre tiden går. 

 

Jag tänker inte så mycket på det när jag pratar med mina svenskar här, men när jag faktiskt ska producera någonting skriftligt eller ibland till och med muntligt blir jag stum på ställena min hjärna vill sätta in ett högtravande ord, och ut efter ett tags funderande kommer ett mediokert blaha-ord. Varje offentlig kommentar blir ett antiklimax som gör mig frustrerad. Men jag antar att detta händer när man slutar att använda ett språk akademiskt och ersätter det med ett annat. För trots allt har ju min akademiska engelska nästan kommit ikapp med min akademiska svenska nu, och jag tycker nästan att jag kan vara mer formell på engelska än på svenska vilket ju i och för sig borde vara något jag jublar över. Vi blir verkligen drillade i hur man uttrycker sig ordentligt, men ingen drillar mig i svenska längre. Visst använder jag det dagligen, vid frukosten med Amanda och Amanda, vid lunchen efter en svenskalektion, såklart på svenskan, på myskvällar i någon svensks rum samt i förenklad form med någon dansk eller norrman, men inte ens på svenskalektionerna pratar vi korrekt utan här och där dyker ett engelskt eller svenskengelskt ord upp i diskussionen.