Nu har examveckan kommit och inte en kotte syns gående i Student Village längre. Inte ens first years har tid att vara sociala och ha kul längre. Jag gjorde mitt första prov imorse, och jag måste säga att det gick rätt så bra. Det var ett så kallat Paper 1 i svenska, och eftersom att jag har gjort minst 6 sådana tidigare så kände jag mig ganska lugn både innan och under provet. Paper 1 i språk är i princip bara att man får två olika texter av vilka man ska välja en att analysera. Inget särskilt märkligt med det. Jag satt i två hela timmar i ett dödstyst Auditorium tillsammans med alla som läser antagligen Swedish, Danish, Norwegian, Spanish eller English Literature och analyserade ett utdrag ur "Död mans hand" av Folke Fridell, och under den tiden hinner man lägga i princip varje ord i texten på hjärnan. "Min första dag som textilarbetare." Så börjar det. "Halvmänskligt inventarium och en livstjänare till dessa tomma skrämmande maskiner." Jag vet inte hur många gånder jag läste om det där utdraget.

 

Hur som helst gick det ganska bra och jag är nöjd över min bedrift. Jag kommer dock att behöva plugga mer för de proven som komma skall. Detta är mitt schema för den kommande veckan:

Måndag: History

Tisdag: Environmental Systems and Societies and Mathematical Studies

Onsdag: English Language and Literature

Torsdag: Geography

Fredag: KLAR

Detta kommer att bli en otroligt psykiskt krävande vecka, och jag kommer antagligen att utnyttja all min eventuellt lediga tid till att sova, vilket kommer att gå ut över min förmåga att kunna skriva särskilt mycket inlägg här. Jag hoppas att ni förstår. Mitt liv kommer dessutom inte att vara särskilt intressant är jag rädd.

 

Efter provet imorse följde en kort tid av adrenalin och lugnet efter stormen, men det varade inte så länge, och jag däckade snart ihop av trötthet. Jag, Alexis och Amanda bestämde oss för att göra pannkakor till lunch, men på grund av tekniska komplikationer tog det oss fyra timmar att steka alla pannkakor och faktiskt äta upp dem. Kanske var det så att vi la in lite politiska diskussioner där emellan, men ändå. Det var något av det bästa jag har gjort på länge. Jag är så glad att jag hamnade just på RCN, både för att det är en av de bästa UWC (faktiskt en ganska objektiv bedömning, lovar), men kanske främst för att jag har svenska co-years. Det är något alldeles speciellt med att ha en grupp människor omkring mig som förstår sig på min kultur, min bakgrund och mitt modersmål. Det kan låta konstigt för er som är omgivna av svenskar hela tiden, men när man är borta från allt man vet om blir det väldigt skönt att ibland få ta en paus och kliva in i det bekanta igen, om än bara för några timmar. Det är skönt att prata lokal politik och bara allmänna småsamtal. Alexis och Amanda är dessutom totalt bäst, så det gör det ju ännu bättre. De är verkligen underbara.

 

En annan person som är underbar är min roomie Lorena, och fantastiskt nog fyllde hon idag 17 år! Hon ville dock inte gör det till en stor grej (vilket antagligen innebär att jag inte borde skriva om det, oops hehe) så vi tog det lugnt. Vi reducerade firandet till att bara dekorera hennes säng med bilder på oss och "WE LOVE YOU" i stora utskrivna bokstäver över bilderna samt dricka cola och äta chips på golvet. Efter examveckan är över ska vi ha en myskväll i ära av hennes födelsedag, men hon ville verkligen inte göra för mycket idag. Hur som helst är hon fantastisk och jag vet inte vad jag skulle göra utan henne här.